Månad: juni 2022

Den gyllene måsen attackerar

Om din högsta önskan har varit ett mer diversifierat utbud av snabbmat på Menorca kan jag göra dig glad. Är du skeptisk mot stora kedjors expansion över världen blir du nog besviken. Menorcas underbara huvudstad Maó kommer efter en tids byråkratiska förberedelser att få sin första McDonald’s-grej (jag vägrar skriva restaurang, vad heter det?). Traditionell spansk-balearisk byråkrati ger vid handen att detta bör stå klart inom två och ett halvt år, det handlar om olika tillstånd, processer och själva bygget av en lokal.

Själva McD-stället kommer ligga i Poima, industriområdet i västra Maó (Poligon industrial de Maó). Detta område består annars mest av bilföretag och traditionella bulk- och industriprylar (förutom några större verksamheter som stormarknader för mat, sport och sånt, typ Mercadona, Decathlon och Binipreu har jag för mig ligger i närheten, och åker du från flygplatsen i kommer du oftast att passera Binipreu om du önskar ett riktmärke).

Ja, själv är jag kluven. På något sätt har den sparsamma förekomsten av snabbmatskedjor på ön varit en del av charmen. Jag har kunnat räkna till tre Burger King i tre städer: Maó, Ciutadella och Cala en Bosc. Och jag misstänker att det kanske funnits ett som gått omkull i Sant Lluis (jag läste i alla fall lyckönskningen ”hoppas det går lika bra för McD som för Burger King i Sant Lluis” så).

Vad tycker du? På Burger King i Ciutadella är det ju ofta kö ut på trottoaren utanför, och i Maó är det rätt välbesökt också. Så det kanske finns utrymme för fler aktörer, för den som nu vill ha snabbmat på sin baleariska semester.

Roqueta Magazine

Det var länge sedan jag skrev något här, men Menorcalusten börjar åter spira i takt med sommarljusets återkomst. Jag har länge tänkt skriva om Roqueta Magazine, en tidning på engelska som givits ut på Menorca sedan 1973 med månatliga nummer under högsäsong och ungefär ett nummer i kvartalet under lågsäsong. Ett tryckt nummer av Roqueta har varit det första jag letat efter när jag kommer till ön. Varje nummer var sprängfyllt av nyheter, observationer, händelsekalendarier och betraktelser från den engelska delen av Menorcas befolkning.

De senaste åren har pandemin minskat möjligheterna för den tryckta publikationen, så tidningen gick över till digital form. Tillfälligt, hoppades jag, eftersom det verkade vara intentionen. Vinternumret av tidningen kom ut som vanligt, men sedan blev det tyst. När tidningens hemsida sedan försvann började jag ana oråd. Efter lite efterforskningar fick jag höra att Duncan, den senaste ansvarige utgivaren, avlidit under det förra året. Jag såg att en runa publicerats till hans minne på tidningens hemsida, men den fanns inte längre att beskåda i sin helhet, då sajten försvunnit.

Jättetråkiga nyheter, förstås. Dubbla förluster i form av en eldsjäl och en långvarig utgivningstradition. Jag har ingen aning om tidningen helt lagts ned, eller om kvarvarande redaktion kommer fortsätta driva den i någon form. Att hemsidan är borta tolkar jag som ett tecken på det förstnämnda.

Vi kommer under våra framtida Menorcavistelser sakna lukten av, prasslet från och den information och energi som utgivaren av tidningen gav oss. Vila i frid, Duncan och Roqueta.