Under en vandring på Menorcas nordsida längs Camí de cavalls kom jag till Cala Mica & c:o. En liten klipp-grus-sandig strandbukt, mer populär för fiske än för bad. I höstbruset nu utsmyckad med slumpmässigt utplacerad drivved. Cala Mica är idylliskt placerat längs kusten (något annat vore väl en sensation för en havsstrand?) lite väster om Fornells och Cavalleria. Nåbar till fots även lite varmare dagar (med solhatt och -skydd, vägen är ganska oskuggad). Själv vandrade jag från Fornells och förlorade mig på vägen i pågående arkeologiska utgrävningar, romerska byruiner och en allmänt fantastisk utsikt, så jag har tyvärr ingen bättre uppfattning om vandringstiden. Nyfikenheten växte dock när jag från ovan beskådade bukten inför min vandring nedåt längs stigen.

Varför? När jag spanade ut över stranden i Cala Mica var det en sak som slog mig. Mitt på stranden stod ett hus, komplett med vilande tant i gungstol utanför. Saloondörrarna fladdrade för vinden och skrämde hästarna som stod bundna i väntan på sina ryttare. Michael Landon klev förstrött ut från banken intill med en säck i handen. Jag gnuggade ögonen för att renodla intrycken, det här var inte det lilla huset på prärien, det var det lilla huset på Cala Mica.

Okej, jag skenar kanske iväg lite. Stryk föregående stycke. Förutom huset (som förvisso inte stod mitt på stranden, men tillräckligt nära för att vara ”på”) och tanten (dock med ändalykten placerad på en vanlig bänk). Vilket härligt läge för ett sommarhus – de hus jag ser i liknande lägen tenderar att vara öde och förfallna.

Jag hinner fundera en kort stund på vatten- och strömförsörjningen för detta hus, innan min hand vinkar till kvinnan. Hon vinkar tillbaka, ler och önskar mig lycka till på min fortsatta vandring. Det är i alla fall så jag uppfattar hennes ansiktsuttryck på femtio meters avstånd. Jag tittar framåt och uppåt längs min planerade väg. Tryggheten sprider sig i kroppen när jag ser att Donkey Kong, eller möjligen King Kong, vakar över mina fortsatta steg.

Någon vecka senare bläddrar jag bland bostadsannonser. Och vad finner jag? Just detta hus på Cala Mica-stranden är till salu! Priset är dessutom kraftigt nedsatt. Från att ha kostat 8,5 miljoner kan jag nu få det för 7,5 – underbart!

Sedan insåg jag att priset var i euro. 7,5 miljoner euro. Lite saftigt för ett litet hus, kan jag tycka. Okej, jag skulle få med 118 hektar mark och några byggnader till på köpet, men ändå. Min dröm om det lilla huset på stranden i Cala Mica blev ganska kortvarig.